Övermod?
Jaha... då är man här nu..
Det hade känts bättre att möta ett gäng nya människor som man aldrig sett förr.
Idag ska jag vara med på "vårt" ledningsmöte, som vi alltid har varannan vecka... Det som kändes så bra förra veckan..
Men NU!! Jag har fått sätta mig ner flera gånger redan.. Yrsel, illamående... Det känns som jag hellre skulle operera bort blindtarmen, eller slå axeln ur led igen.. BLÄÄÄ!! Det skulle ju inte kännas så här!!
Har jag gått för fort fram ändå?! Jag saknar ju jobbet... fast idag kan jag absolut vara utan det!!
Övermodig? Är den självsäkerhet jag känner överdriven? Lurar jag mig själv...?
Eller kommer det att kännas bra när jag väl kommer dit?
Återkommer i ärendet...
Det hade känts bättre att möta ett gäng nya människor som man aldrig sett förr.
Idag ska jag vara med på "vårt" ledningsmöte, som vi alltid har varannan vecka... Det som kändes så bra förra veckan..
Men NU!! Jag har fått sätta mig ner flera gånger redan.. Yrsel, illamående... Det känns som jag hellre skulle operera bort blindtarmen, eller slå axeln ur led igen.. BLÄÄÄ!! Det skulle ju inte kännas så här!!
Har jag gått för fort fram ändå?! Jag saknar ju jobbet... fast idag kan jag absolut vara utan det!!
Övermodig? Är den självsäkerhet jag känner överdriven? Lurar jag mig själv...?
Eller kommer det att kännas bra när jag väl kommer dit?
Återkommer i ärendet...
Kommentarer
Postat av: Lilla ja
Så bra du formulerar dina känslor och funderingar kring din 'utbrändhet' (huvudkrasch i väggen kallar jag det själv). Känner igen allt så väl. Är vi dåliga på att se hur andra mår i dagens intensiva samhälle. Stanna upp se dina vänner/kollegor i ögonen och lyssna inte bara med öronen utan även med dina innersta känslor. Hur mår vi egentligen?
Kram, hoppas du snart är tillbaka i ditt vanliga "jag"!
Trackback
